Sv: Anders vågade sig.
En: Anders dared.

Sv: På IKEA.
En: At IKEA.

Sv: Han handlade.
En: He shopped.

Sv: Det var ett nytt soffbord.
En: It was a new coffee table.

Sv: Och tre stolar.
En: And three chairs.

Sv: Hemma öppnade han kartongerna.
En: At home, he opened the boxes.

Sv: Anders tittade inte på instruktionerna.
En: Anders didn't look at the instructions.

Sv: Han ville klara det själv.
En: He wanted to manage it himself.

Sv: Möblerna var i trä.
En: The furniture was made of wood.

Sv: Skruvarna glänste i ljuset.
En: The screws shimmered in the light.

Sv: Han la ut allt på vardagsrumsgolvet.
En: He spread everything out on the living room floor.

Sv: En hel hög var det.
En: It was a whole pile.

Sv: Han tänkte.
En: He thought.

Sv: Han klurade.
En: He pondered.

Sv: Var skulle allt sitta?
En: Where should everything go?

Sv: Det visste han inte.
En: He didn't know.

Sv: Men han ville prova.
En: But he wanted to try.

Sv: Han började med stolen.
En: He started with the chair.

Sv: Två ben var klara.
En: Two legs were done.

Sv: Men den tredje passade inte.
En: But the third didn't fit.

Sv: Det var svårt.
En: It was difficult.

Sv: Han blev arg.
En: He became angry.

Sv: Han tvivlade.
En: He doubted.

Sv: Kanske skulle han titta på instruktionerna ändå.
En: Maybe he should look at the instructions after all.

Sv: Men han ville inte.
En: But he didn't want to.

Sv: Han ville klara det själv.
En: He wanted to manage it himself.

Sv: Han försökte igen.
En: He tried again.

Sv: Och igen.
En: And again.

Sv: Men stolen var för vinglig.
En: But the chair was too wobbly.

Sv: Han gav upp på stolen.
En: He gave up on the chair.

Sv: Han tilläts fortfarande soffbordet.
En: He still had the coffee table left.

Sv: Han började.
En: He began.

Sv: Ett ben.
En: One leg.

Sv: Två ben.
En: Two legs.

Sv: Tre.
En: Three.

Sv: Och fyra.
En: And four.

Sv: Bordet såg bra ut.
En: The table looked good.

Sv: Men någonting var fel.
En: But something was wrong.

Sv: Han satt där.
En: He sat there.

Sv: Han tittade på allt.
En: He looked at everything.

Sv: Mellan stolens felande ben och bordets skumma form sken plastpåsen.
En: Between the chair's missing leg and the table's strange shape, a plastic bag gleamed.

Sv: Instruktionerna låg darin.
En: The instructions were inside.

Sv: Men han ignorerade dem.
En: But he ignored them.

Sv: Han tänkte.
En: He thought.

Sv: Han varnade.
En: He pondered.

Sv: Plötsligt såg han det.
En: Suddenly he saw it.

Sv: Han hade satt ett ben fel.
En: He had placed a leg incorrectly.

Sv: Bordet luta sig extra åt en sida.
En: The table leaned extra to one side.

Sv: Han försökte igen.
En: He tried again.

Sv: Han tog tröskeln, och skruva på bordet.
En: He adjusted the leg and screwed on the table.

Sv: Nu började det se rätt ut.
En: Now it started to look right.

Sv: Han tittade på stolen igen.
En: He looked at the chair again.

Sv: Han såg felet där också.
En: He saw the mistake there too.

Sv: Efter timmar var det klart.
En: After hours, it was finished.

Sv: Möblerna var färdiga.
En: The furniture was assembled.

Sv: De var snygga.
En: They looked nice.

Sv: Han var stolt.
En: He was proud.

Sv: Han hade klarat det.
En: He had managed it.

Sv: Utan instruktioner.
En: Without instructions.

Sv: Anders satt ner.
En: Anders sat down.

Sv: Han njöt av sitt arbete.
En: He enjoyed his work.

Sv: Men någonting var fel.
En: But something was wrong.

Sv: En skruv låg kvar.
En: A screw was left.

Sv: Han blev orolig.
En: He became worried.

Sv: Vad hade han missat?
En: What had he missed?

Sv: Han gick till möblerna.
En: He went to the furniture.

Sv: Han rör nu på bordet.
En: He pushed on the table.

Sv: Den rör sig inte.
En: It didn't move.

Sv: Han provade stolen.
En: He tried the chair.

Sv: Den var stabil.
En: It was stable.

Sv: Allt var bra.
En: Everything was fine.

Sv: Anders tittade på skruv.
En: Anders looked at the screw.

Sv: Han förstod.
En: He understood.

Sv: Han hade inte behövt den.
En: He hadn't needed it.

Sv: Han hade gjort det rätt.
En: He had done it right.

Sv: Det var bara en extra skruv.
En: It was just an extra screw.

Sv: Han smålog.
En: He smiled.

Sv: Han var glad.
En: He was happy.

Sv: Utan instruktioner hade han klarat av det.
En: Without instructions, he had succeeded.

Sv: Anders lärde den dagen.
En: Anders learned that day.

Sv: Han kunde göra det.
En: He could do it.

Sv: Han kunde montera möbler själv.
En: He could assemble furniture by himself.

Sv: Han behövde inte instruktioner.
En: He didn't need instructions.

Sv: Han var nöjd.
En: He was content.

Sv: Han var tillfreds.
En: He was satisfied.

Sv: I slutändan, satt han på sin nya stol.
En: In the end, he sat on his new chair.

Sv: Bredvid sitt nya bord.
En: Next to his new table.

Sv: Han log.
En: He smiled.

Sv: Han var stolt.
En: He was proud.

Sv: Trots all svåra, han hade klarat det.
En: Despite all the difficulties, he had managed it.

Sv: Och det var allt som räknades.
En: And that was all that mattered.