Sv: Soluppgången bakom Globen kastade en drömlik aura över staden.
En: The sunrise behind the Globe cast a dreamlike aura over the city.

Sv: Stockholm vaknade till liv - långsamt men stadigt.
En: Stockholm was waking up - slowly but steadily.

Sv: På Norrmalm bodde Astrid och Lars på en liten lägenhet.
En: Astrid and Lars lived in a small apartment on Norrmalm.

Sv: De väntade på IKEA-leveransen.
En: They were waiting for the IKEA delivery.

Sv: Lådor efter lådor pep till.
En: Boxes after boxes beeped.

Sv: Varje låda innehöll förtrollande löften - ett nytt skrivbord, en bokhylla, ett matbord.
En: Each box contained enchanting promises - a new desk, a bookshelf, a dining table.

Sv: Lars var så taggad.
En: Lars was so excited.

Sv: Astrid var också spänd.
En: Astrid was also nervous.

Sv: Men ett problem fanns.
En: But there was a problem.

Sv: De hade bestämt.
En: They had decided.

Sv: Inga instruktioner.
En: No instructions.

Sv: De skulle bygga på egen hand.
En: They would build on their own.

Sv: Första försöket, skrivbordet.
En: First attempt, the desk.

Sv: Lars sprang runt, hällde ut påsar av skruvar.
En: Lars ran around, pouring out bags of screws.

Sv: Astrid ställde upp träbitar som dominobrickor.
En: Astrid lined up pieces of wood like dominoes.

Sv: Svett rann.
En: Sweat ran.

Sv: Timmar flög förbi.
En: Hours flew by.

Sv: Skrivbordet svajade som ett sjuka fartyget.
En: The desk wobbled like a sick ship.

Sv: Lars tittade på Astrid.
En: Lars looked at Astrid.

Sv: Hon ryckte på axlarna.
En: She shrugged.

Sv: Nästa, bokhyllan.
En: Next, the bookshelf.

Sv: Det är enklare, tänkte Astrid.
En: It's easier, thought Astrid.

Sv: Men inte alla bitar matchade.
En: But not all pieces matched.

Sv: Skruvarna försvann.
En: The screws disappeared.

Sv: Hyllorna ramlade ner.
En: The shelves fell down.

Sv: Lars skrattade till en början.
En: Lars laughed at first.

Sv: Men han hittade inte det roligt längre.
En: But he no longer found it funny.

Sv: Frustrationen byggde.
En: Frustration built up.

Sv: Matbordet var sista försöket.
En: The dining table was the last attempt.

Sv: Allting kändes hopplöst.
En: Everything felt hopeless.

Sv: Men de ville inte ge upp.
En: But they didn't want to give up.

Sv: De hade flyttat till Stockholm för att starta nytt, och sätta ihop dessa möbler symboliserade detta på något sätt.
En: They had moved to Stockholm to start anew, and assembling these furniture symbolized this in some way.

Sv: Med tunn hopp, försökte de igen.
En: With thin hope, they tried again.

Sv: Men bordsbenen var ojämn.
En: But the table legs were uneven.

Sv: Bordet var instabilt.
En: The table was unstable.

Sv: Frustrationen kulminerade.
En: Frustration peaked.

Sv: De tittade på varandra.
En: They looked at each other.

Sv: Trötta och besvikna.
En: Tired and disappointed.

Sv: Så Lars föreslog något.
En: So Lars suggested something.

Sv: Kanske, bara kanske, skulle instruktionerna hjälpa.
En: Maybe, just maybe, the instructions would help.

Sv: Astrid log svagt.
En: Astrid smiled weakly.

Sv: De satte sig ned med bruksanvisningen.
En: They sat down with the manual.

Sv: De monterade sakta, steg för steg.
En: They assembled slowly, step by step.

Sv: Skrivbordet stod stadigt.
En: The desk stood firm.

Sv: Bokhyllan, perfekt.
En: The bookshelf, perfect.

Sv: Matbordet, stabilt.
En: The dining table, stable.

Sv: De stod tillsammans, tittade på sina verk.
En: They stood together, looking at their creations.

Sv: Lars h winkade till Astrid.
En: Lars winked at Astrid.

Sv: De satt på det nya matbordet.
En: They sat on the new dining table.

Sv: De höll varandras händer.
En: They held each other's hands.

Sv: De hade vunnit över frustrationen, tröttheten.
En: They had overcome the frustration, the tiredness.

Sv: De hade lärt sig.
En: They had learned.

Sv: Ibland, man kan inte bara köra på.
En: Sometimes, you can't just go on.

Sv: Man behöver ledning.
En: You need guidance.

Sv: Soluppgången skapade långa skuggor i lägenheten.
En: The sunrise cast long shadows in the apartment.

Sv: Lådor var tömda.
En: Boxes were empty.

Sv: Möbler stod stadigt.
En: Furniture stood firmly.

Sv: De tittade på varandra.
En: They looked at each other.

Sv: Stockholm hade vaknat till liv, och så hade de.
En: Stockholm had woken up, and so had they.

Sv: Livet var ett äventyr och de hade IKEA-möbler att påminna dem om den första stora utmaningen de övervunnit tillsammans.
En: Life was an adventure and they had IKEA furniture to remind them of the first big challenge they had overcome together.

Sv: Det var dagens fina slut.
En: That was the lovely end of the day.