Sv: Sven hade alltid haft en svaghet för IKEA.
En: Sven had always had a weakness for IKEA.

Sv: Varför?
En: Why?

Sv: Många skäl!
En: Many reasons!

Sv: Priserna, möblerna, köttbullarna, doften av nytt trä.
En: The prices, the furniture, the meatballs, the smell of fresh wood.

Sv: Men han åkte inte bara dit för att handla.
En: But he didn't just go there to shop.

Sv: Det var något i att gå runt i varuhuset, som gjorde honom glad.
En: There was something about walking around the store that made him happy.

Sv: En kylig lördag i februari, vek Sven av från E20 och stannade vid den blå och gula byggnaden.
En: On a chilly Saturday in February, Sven veered off E20 and stopped at the blue and yellow building.

Sv: Vädret var tråkigt, men här inne var allt livligt och varmt.
En: The weather was dull, but inside, everything was lively and warm.

Sv: Sven klev in och försvann bland utställningsrummen.
En: Sven entered and disappeared among the showrooms.

Sv: Nu hör till saken, att Sven var en man med dåligt lokalsinne.
En: Now, it should be noted that Sven was a man with poor sense of direction.

Sv: Han kunde gå vilse i ett tomt rum.
En: He could get lost in an empty room.

Sv: Men IKEA?
En: But IKEA?

Sv: Det var en labyrint.
En: It was a labyrinth.

Sv: Han gick från rum till rum, genom kök, sovrum, badrum.
En: He went from room to room, through kitchens, bedrooms, bathrooms.

Sv: Snart visste han inte var han var.
En: Soon he didn't know where he was.

Sv: Förvirrad och trött, gick Sven in i ett sovrum på display.
En: Confused and tired, Sven walked into a display bedroom.

Sv: Sängarna såg så inbjudande ut.
En: The beds looked so inviting.

Sv: "En kort paus kan väl inte skada", tänkte han och lade sig på närmaste säng.
En: "A short break can't hurt," he thought and lay down on the nearest bed.

Sv: Täcket var mjukt och varmt, och snart somnade Sven.
En: The blanket was soft and warm, and soon Sven fell asleep.

Sv: Jag vet inte hur länge Sven sov, men när han vaknade var det mörkt.
En: I don't know how long Sven slept, but when he woke up, it was dark.

Sv: Han klev upp och såg sig omkring.
En: He got up and looked around.

Sv: Varuhuset var tomt.
En: The store was empty.

Sv: Alla lamporna var släckta.
En: All the lights were off.

Sv: Han var ensam.
En: He was alone.

Sv: I en IKEA.
En: In an IKEA.

Sv: På natten.
En: At night.

Sv: Sven kände en blandning av rädsla och spänning.
En: Sven felt a mix of fear and excitement.

Sv: Han gick igenom de mörka korridorerna, ibland halkade han på en glömd fotpall eller snubblade över en matta.
En: He walked through the dark corridors, sometimes slipping on a forgotten footstool or tripping over a rug.

Sv: Men han var inte rädd.
En: But he wasn't scared.

Sv: Inte mycket.
En: Not much.

Sv: Till sist hittade Sven till restaurangen.
En: Finally, Sven found his way to the restaurant.

Sv: Det var sällsamt att se allt så tomt och tyst.
En: It was strange to see everything so empty and quiet.

Sv: Ingen doft av köttbullar eller kanelbullar.
En: No smell of meatballs or cinnamon rolls.

Sv: Inga skrattande barn.
En: No laughing children.

Sv: Bara stillhet.
En: Just silence.

Sv: Sven slog sig ner vid ett bord och satte huvudet i händerna.
En: Sven sat down at a table and buried his head in his hands.

Sv: Han var vilse i en IKEA.
En: He was lost in an IKEA.

Sv: Han lämnade ett skratt, en blandning av trötthet och absurt nöje.
En: He let out a laugh, a mix of exhaustion and absurd amusement.

Sv: Efter lite funderande, tänkte Sven att det bästa skulle vara att vänta tills morgonen.
En: After some pondering, Sven thought it best to wait until morning.

Sv: Ingen skulle komma och leta efter honom nu.
En: No one would come looking for him now.

Sv: Han gick tillbaka till sovrumsutställningen och valde en säng för natten.
En: He went back to the bedroom display and chose a bed for the night.

Sv: Morgonen kom, och personalen hittade Sven snorkande i en visningssäng.
En: Morning came, and the staff found Sven snoring in a display bed.

Sv: Sven vaknade till skratt och glada röster.
En: Sven woke up to laughter and cheerful voices.

Sv: Han förstod att han hade blivit IKEAs nattlige gäst.
En: He realized he had become IKEA's overnight guest.

Sv: Man kan tro att Sven kände sig generad.
En: One might think Sven felt embarrassed.

Sv: Men nej.
En: But no.

Sv: Han skrattade högt och gick mot utgången, vinkade åt alla han mötte.
En: He laughed out loud and headed towards the exit, waving at everyone he passed.

Sv: Så, vad är moralen av Svens äventyr?
En: So, what's the moral of Sven's adventure?

Sv: Kanske att även om du går vilse, kan du hitta lite skratt och roligt.
En: Perhaps that even when you get lost, you can find some laughter and fun.

Sv: Eller kanske, att om du går in på IKEA, kom ihåg att vägen ut inte alltid är som du tror.
En: Or maybe, that when you enter IKEA, remember the way out isn't always as you think.

Sv: Men mest av allt, att du kanske kan sova på IKEA, men passa dig för att snarka - personalen kanske hittar dig!
En: But most of all, that you might be able to sleep at IKEA, but watch out for snoring - the staff might find you!